1. Brukade du uppmärksamma fars dag?
– Det hände någon gång, men oftast var han inte hemma, och det var ju före mobiltelefonernas tid.
2. Blev han besviken om du glömde det?
– Nej, för det allra mesta visste han nog inte ens att det var fars dag. Men jag minns när jag firade honom en gång, jag var 21 och bjöd ut honom på mat och några öl, då blev han riktigt glad.
3. Hur såg din relation till din pappa ut?
– Rätt odramatisk. Det var ju perioder av frånvaro och närvaro, han hade kanske inte det högsta närvarobetyget. Men i övrigt var han rätt skaplig som farsa. Sedan jag blev äldre fick vi en del gemensamma intressen, musiken framförallt och i slutet gick vi till och med ut och käkade, såg på bio och umgicks.
4. Hur är du själv som förälder?
– Jag har tre söner, en 28-, en 19- och en 17-åring. Jag är ju uppvuxen på 60-talet, en annan tid än min far så jag har ju tagit varje ledig stund som jag haft för att träffa mina barn. Det är väl den stora skillnaden mellan oss, men i övrigt är jag också rätt odramatisk och ganska lugn. De får min tid, och tid är framförallt det barn vill ha.
5. Vilket tips skulle du vilja ge till läsarna som ska fira fars dag?
– Beror på vilken ålder. Men jag uppskattade väldigt mycket när grabbarna var små och de själva serverade frukost på sängen. Det räcker väldigt långt.